Studieteknik
På den här sidan finns tips om hur man pluggar kemi och bäst utnyttjar innehållet på denna sajt.
Problemlösning
Många av er som har börjat på gymnasiets tekniska eller naturvetenskapliga program kommer att fortsätta att studera på högskolor och universitet i framtiden. Där förutsätter man att studenterna som kommer dit är självgående och fullt kapabla att ta ansvar för sitt eget lärande. Ni måste alltså bli självständiga kunskapssökare med gott självförtroende. Detta betyder att när ni ställs inför problem och utmaningar måste ni ha förmågan att kunna lösa dem på egen hand. För att klara det måste ni ha fått lära er strategier och fått möjligheter att tillämpa dessa under er utbildning. Det är en viktig uppgift för oss här på gymnasiet att hjälpa er med detta. I praktiken är det följande frågor som ni hela tiden måste brottas med.
1.) Vad är målet, vad vill jag åstadkomma?
2.) Hur kommer jag till målet?
3.) Vad gör jag om jag får problem på vägen?
4.) Hur vet jag att jag nått fram?
Kom ihåg att ni kämpar inte ensamma med dessa svårigheter, ni kan fråga mig, klasskamrater, skolan , föräldrar eller tant/farbror Google. Det viktigaste är att det är du själv som får saker att hända, det är du som löser problemen och det är du själv som lär dig och utvecklas under resans gång
1.) Vad är målet, vad vill jag åstadkomma?
2.) Hur kommer jag till målet?
3.) Vad gör jag om jag får problem på vägen?
4.) Hur vet jag att jag nått fram?
Kom ihåg att ni kämpar inte ensamma med dessa svårigheter, ni kan fråga mig, klasskamrater, skolan , föräldrar eller tant/farbror Google. Det viktigaste är att det är du själv som får saker att hända, det är du som löser problemen och det är du själv som lär dig och utvecklas under resans gång
Hur gör man för att plugga in ett avsnitt i kemin?
Det går bra att tillämpa strategin ovan på detta problem.
1.) Först, ta reda på vad som är målet. I detta fall, vad skall vi lära oss på en viss del av kursen? Detta kan vara svårt att klura ut, men jag har ordnat ett hjälpmedel. För varje kursavsnitt finns en länk som heter "Lärandemål". Där står i punktform vad ni skall kunna efter varje avsnitt. Eftersom att dessa dokument beskriver målen för undervisningen är det viktigt att ni är insatta i vad som står där.
|
2.) Hitta sätt att nå målet. I detta fall, hur skall vi lära oss? Här finns många möjligheter men för effektiv inlärning är det viktigt att vara aktiv på lektionerna. Detta betyder att man måste förbereda sig innan lektionen. Hur gör man det? Jo, för varje del av kursen finns det en plan med alla lektioner som ingår i just det kursavsnittet. Denna plan hittas under länken "Lektionsplan". Här finns det länkar till resurser som man kan utnyttja före och efter varje lektionstillfälle
För att förbereda sig innan lektionen vill jag att ni skall läsa markerat avsnitt i boken och titta på några YouTube lektioner. Här kommer ett viktigt moment, nu har du läst och tittat på de nya kemiavsnittet så måste du börja använda de nya kunskaperna annars försvinner de. För att se om du förstår skall du använda länkarna Kemiska ord och Begrepp och Kortfrågor som innehåller mycket korta övningar med facit. Om det uppstår frågor i detta läge så är det bra eftersom du kan ta med alla frågor till mig på lektionen. Där kan vi tillsammans kan räta ut alla frågetecken.
Efter lektionen måste man räkna i boken och göra de uppgifter som finns listade i lektionsplanen. Detta är mycket viktigt eftersom jag tror att man lär sig naturvetenskap effektivast när man löser uppgifter och problem. Jämför med matematiken. Att inte göra kemiuppgifterna skulle vara som att bara läsa texten i matteboken om andragradsekvationer och sedan inte räkna ett enda tal. Det går nog inte så bra..
Om du använder Lektionsplanen för alla lektioner så kommer kemin att vara enkel, det kan jag nästan lova.
Efter lektionen måste man räkna i boken och göra de uppgifter som finns listade i lektionsplanen. Detta är mycket viktigt eftersom jag tror att man lär sig naturvetenskap effektivast när man löser uppgifter och problem. Jämför med matematiken. Att inte göra kemiuppgifterna skulle vara som att bara läsa texten i matteboken om andragradsekvationer och sedan inte räkna ett enda tal. Det går nog inte så bra..
Om du använder Lektionsplanen för alla lektioner så kommer kemin att vara enkel, det kan jag nästan lova.
3.) Vad gör man om man fastnar och behöver hjälp? Jo, kom ihåg att.. "Det viktigaste är att det är du själv som får saker att hända, det är du som löser problemen och det är du själv som lär dig och utvecklas under resans gång" I praktiken kan man tänka sig att först se i boken om det finns förklaringar eller lösta uppgifter där. Annars kan man slå på google om det finns något där. Fungerar inte det kan man mejla en klasskompis eller mejla mig. Det viktiga är att du inte ger upp utan försöker lösa uppgiften. Det är du själv som får saker att hända.
4.) Hur vet man att man nått fram? För vissa kursavsnitt finns det gamla prov som man kan använda. Ibland finns det också diagnoser med exempel på typuppgifter som man skall känna till.
4.) Hur vet man att man nått fram? För vissa kursavsnitt finns det gamla prov som man kan använda. Ibland finns det också diagnoser med exempel på typuppgifter som man skall känna till.
Hur mycket tid skall man lägga ner hemma för att klara kursen?
Ja det är ju olika från person till person och vilken ambitionsnivå man har. En sak är dock säker, att ju mer tid man lägger ner, desto bättre blir resultatet. Jag har hört elever berätta att på kemin i grundskolan gick det bra att bara gå på lektionerna, aldrig plugga hemma och ändå få bra betyg. Det fungerar inte här. Orsaken är att vi på gymnasiekursen kommer gå mer på djupet. Visst kommer vi gå igenom den övergripande helheten men här kommer er första chans att få gå riktigt på djupet. Många har sagt att detta är den stora skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet i kemi. Nu måste ni kunna förklara detaljer, kunna göra beräkningar och veta exakt vad som händer. Att lära sig detta kräver tid och ansträngning, vilket betyder att ni måste lägga många timmar hemma varje vecka på att plugga kemi.
Varför måste vi lära oss det här? Det går ju lika bra att slå upp på google. |
Detta är en fråga som man ofta får. Det finns två bra förklaringar att jag vill att ni skall kunna vissa saker utantill. För det första, att lära sig t.ex. namnen och beteckningar för de vanligaste grundämnena, jonerna och salterna gör det mycket enklare att läsa och förstå kemiska texter. Ni behöver inte stanna upp och fundera vad en beteckning betyder utan kan koncentrera er på resonemanget i texten. Jämför med multiplikationstabellen i matematiken som är tråkig att lära sig men otroligt nyttig när man väl kan den.
Den andra förklaringen har att göra med kvalitén på kunskaper och förmågor. I något som heter Blooms klassificering (från engelskans Blooms Taxonomy) har man ordnat nivåer av förmågor som är viktiga för inlärning i form av en trappa eller pyramid. (se bild här bredvid) Enkla kunskaper och förmågor längst ner och mer avancerade längre upp.
Den första nivån är att minnas och återge fakta som t.ex. ämnesnamn och kemiska formler. Detta representerar den mest grundläggande formen av kunskap som inte är så svår att skaffa eftersom de flesta kan söka på google eller slå i uppslagsverk. Nästa trappsteg är att systematisera, förstå och beskriva mönster i kemiska modeller och begrepp. T.ex. att se att alla alkoholer innehåller en OH-grupp. Denna form av kunskap är svårare att uppnå och den kräver att man redan behärskar faktakunskaper. Det tredje steget i Blooms klassificering handlar om tillämpning, att använda sina kunskaper. Exempel på detta skulle kunna vara att lösa räkneproblem eller klura ut vilka halvceller som ger ett galvaniskt element med viss spänning. |
Här kommer nu det viktigaste som Blooms klassificering säger oss. Det är svårt att nå högre kunskapsnivåer dvs. högre trappsteg om man inte behärskar de lägre. Man måste alltså först ha grundläggande baskunskaper i kemi innan man kan förstå sig på modeller och begrepp. Genom att förstå modeller och begrepp kan man lösa uppgifter osv. Det är därför jag vill att ni börjar med att lära er så pass tråkiga saker som namn och formel på kemiska föreningar. När ni har grundkunskaper kan vi ta nästa trappsteg. Det är mitt jobb att se till att ni kommer så högt upp i trappan som det bara går men kom ihåg att.. "det är du själv som får saker att hända, det är du som löser problemen och det är du själv som lär dig och utvecklas under resans gång"
De tre sista bitarna i Blooms klassificering är i tur och ordning, analysera, värdera och skapa nytt. Att ordna förmågor i en trappa är också en spegling värdet av kunskaper och förmågor framförallt för individen men också för framtida arbetsgivare. Det finns troligen ingen som vill betala er för att sitta och googla baskunskaper hela dagen. I stället är det de högsta delarna av klassificeringen som är intressanta för en arbetsgivare. Om ni kan så mycket kemi så att ni kan analysera, värdera och skapa nya saker som ingen annan tänkt på innan så får ni jobb direkt med hur hög lön som helst.
De tre sista bitarna i Blooms klassificering är i tur och ordning, analysera, värdera och skapa nytt. Att ordna förmågor i en trappa är också en spegling värdet av kunskaper och förmågor framförallt för individen men också för framtida arbetsgivare. Det finns troligen ingen som vill betala er för att sitta och googla baskunskaper hela dagen. I stället är det de högsta delarna av klassificeringen som är intressanta för en arbetsgivare. Om ni kan så mycket kemi så att ni kan analysera, värdera och skapa nya saker som ingen annan tänkt på innan så får ni jobb direkt med hur hög lön som helst.
Olika sätt att lära
Under 1960-talet utvecklade Edgar Dale en teori som går ut på att elever kommer ihåg mer om de lär sig genom att "göra" i jämförelse med att "höra", "läsa" eller "se".
Dessa rön säger kortfattat att om man läser en text så minns man bara ca 10 procent efter två veckor. Om man i stället lyssnar på läraren under en lektion fastnar ca 20 procent. Då man tittar på bilder eller video så ökar effektiviteten till ca 30 procent men hur man än gör är den bästa inlärningen man kan få bara ca 50 procent som passiv mottagare. För ännu effektivare inlärning måste man själv vara aktiv och göra något medan man lär sig. Lösa problem, delta i debatter eller skriva rapporter. Då kan man få behålla upp till 70 procent. |
Men det bästa man kan göra, enligt Edgar Dale, är att själv utföra saker på riktigt i verkligheten, t.ex. själv jobba på laboratoriet eller själv göra ett kemiexperiment.
Vad betyder detta för oss? Jo vad Dale säger oss är att det viktigt att ni använder era nya kunskaper och försöker undvika att bli passiva mottagare. Ni måste utnyttja det ni lärt er med en gång annars är risken att kunskapen försvinner. Därför brukar jag lägga in korta uppgifter eller övningar efter varje teorimoment när vi har genomgång vid tavlan på mina lektioner. Då måste ni använda det som vi just gått igenom. Ni förvandlas från mottagare till användare. Det gör inget om det inte blir rätt första gången eller om ni hjälper varandra och gör uppgiften tillsammans. Det är nog snarare bra. Det viktigaste är att ni genast försöker använda de nya teorierna eller begreppen.
Vad betyder detta för oss? Jo vad Dale säger oss är att det viktigt att ni använder era nya kunskaper och försöker undvika att bli passiva mottagare. Ni måste utnyttja det ni lärt er med en gång annars är risken att kunskapen försvinner. Därför brukar jag lägga in korta uppgifter eller övningar efter varje teorimoment när vi har genomgång vid tavlan på mina lektioner. Då måste ni använda det som vi just gått igenom. Ni förvandlas från mottagare till användare. Det gör inget om det inte blir rätt första gången eller om ni hjälper varandra och gör uppgiften tillsammans. Det är nog snarare bra. Det viktigaste är att ni genast försöker använda de nya teorierna eller begreppen.
Andra tips är att göra anteckningar under lektionerna. När man skriver, så är man aktiv och gör något, då fastnar saker lättare i minnet. Använd dina föreläsningsanteckningar, mina presentationer, lektionerna på YouTube och avsnitten i kemiboken för att göra en sammanfattning, med egna ord, av den teori som gåtts igenom på lektionen under dagen. Gör detta efter varje kemilektion och spara allt du gör. Detta material är guld att ha inför proven. Gör alla övningsuppgifter i kemiboken. Det är nog det viktigaste tipset av alla. När du brottas med uppgifterna i boken så fastnar kemikunskaperna. För att du aldrig skall få slut på övningar har jag lagt ut massor av extrauppgifter. :) Ni hittar dem på sidorna som finns för varje kursavsnitt på denna sajt. Laborationerna är också viktiga, då får ni chansen att jobba praktiskt med kemi. För att en laboration skall vara så effektiv som möjligt är det viktigt att först jobba en del med teorier och bakgrundsfakta innan laborationstillfället. Då är man bra rustad att komma på smarta hypoteser som kan testas i praktiken. Egna hypoteser som man själv bevisar vid labben kommer man ihåg. Det lovar jag.
Men om “göra” är så bra, kan man strunta i "höra", "läsa" eller "se" då? Nej inte alls för att grovt kan man säga att "höra", "läsa" eller "se" hänger ihop med första och andra trappsteget i Blooms klassificering ovan. Som nämnts innan är det viktigaste med Blooms klassificering att “det är svårt att nå högre kunskapsnivåer om man inte behärskar de lägre” Detta betyder att när du börjar på ett nytt område och skall skaffa dig grundkunskaper så är det effektivt att läsa i boken eller titta på videolektioner på YouTube. Då är det helt ok att passivt "höra", "läsa" eller "se".
Anderson, Lorin W., and David R. Krathwohl. A Taxonomy for Learning, Teaching, and Assessing: A Revision of Bloom's Taxonomy of Educational Objectives. New York: Longman, 2001.
Bloom, Benjamin S. Taxonomy of Educational Objectives; the Classification of Educational Goals. New York: Longmans, Green, 1956.
"Blooms Taxonomy." Bloom's Taxonomy. Accessed August 02, 2014. http://www.learningandteaching.info/learning/bloomtax.htm.
Bloom, Benjamin S. Taxonomy of Educational Objectives; the Classification of Educational Goals. New York: Longmans, Green, 1956.
"Blooms Taxonomy." Bloom's Taxonomy. Accessed August 02, 2014. http://www.learningandteaching.info/learning/bloomtax.htm.